Tredje vågens KBT har fokus på det upplevelsebaserade vad gäller känslor, språket och österländsk filosofi. En korttidsintervention som ingår i tredje vågens KBT-paraply är Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Speciellt för ACT har tydliga resultat varit positiva för bl. a. social fobi, psykos, kronisk smärta, epilepsi och depression.
Sedan 2000-talet har det forskats mycket på terapiformen ACT och hur den kan påverka psykisk påfrestning orsakad av stress. De positiva resultaten har resulterat i stressprogrammet ACT-SMI. Den stora skillnaden mellan traditionell KBT och ACT är att de använder sig av olika mekanismer, där traditionell KBT inriktar sig på att minska negativt tankeinnehåll och öka positiv förstärkning, medan ACT fokuserar på att öka psykologisk flexibilitet.
Psykologisk flexibilitet innebär att kunna gå i riktning till det man önskar sig av livet, dvs. ändamålsenligt handlande, trots smärtsamma tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som upplevs. Hur man förhåller sig till obehagliga tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser anses därför viktigare än att ändra sina tankar och känslor endast i syfte att hitta mer realistiska alternativ.
ACT och dess sex grundprocesser
Acceptans. Acceptans är att ha villigheten att se verkligheten, både den yttre och den inre, som den faktiskt ter sig (Hayes et al., 1999). Acceptans handlar om att observera omständigheterna i omgivningen värderingsfritt. Acceptans är ett aktivt förhållningssätt och bör därför inte heller sammanblandas med resignation inför eller tolerans för yttre eller inre omständigheter. Acceptans och villighet representerar därför likartad mening i ACT och används parallellt. Utövandet av acceptans är en ständig pågående process.
Defusion. Defusion är en psykologisk färdighet som kan möjliggöra distans till tankar (Bond, Hayes & BarnesHolmes, 2006). Defusion nämns ibland som kognitiv frikoppling. Deffusionsövningar används i syfte att släta ut den kognitiva sammanblandningen där tankar på dåtid, nutid och framtid tillsammans med språket triggar stressreaktioner. Eftersom språket inte bara skapar fördelaktiga tankar, känslor och förnimmelser utan också obehagliga, är defusion nödvändigt i syfte att få distans mellan språket och jaget. Defusion är dock inte i syfte att undvika stressreaktioner, utan hellre att bli medveten om hela det värderande registret, från bra till dåligt och att jaget inte är ett med språket.
Kontakt med nuet. Att vara i kontakt med nuet möjliggör att hela den inre verkligheten kan uppmärksammas med alla sina för- och nackdelar. Att ha kontakt med nuet leder inte till att man blir fri från obehagliga tankar, känslor och kroppsförnimmelser men man har möjlighet att observera att dessa finns. Kontakt med nuet innebär att man får valmöjligheter till det man önskar fokusera på.
Självet som kontext. Självet som kontext är att människan utgår från sitt eget perspektiv just här och nu (Hayes, 2004). Individen har på så sätt möjlighet att observera sitt jag på avstånd istället för att vara en del av alla tankar och känslor. På så sätt kan det hjälpa individen att öka villigheten att uppleva dessa tankar och känslor oavsett om de är obehagliga eller angenäma.
Värden. Mänskliga yttre beteenden och handlingar styrs ofta av tankar och känslor (Hayes et al., 1999). Eftersom lidande gärna undviks på kort sikt så blir yttre beteenden ofta en reportoar av undvikande beteenden. Detta kan i sin tur leda till att individen inte lever i enlighet med sina egna värderingar utan hamnar i en ond cirkel av undvikanden. Att finna acceptans och villighet, här och nu, i det observerande jaget med hjälp av defusion kan ge individen möjlighet att leva i sin värderade riktning, det som gör livet värt att leva för denne.
Ändamålsenligt handlande. Det ändamålsenliga handlandet är handlandet som är i enlighet med individens värden (Hayes et al., 1999). Individens värderingar delas in i mål och handlingar vilka blir lättare att vidmakthålla på lång sikt och kan därmed undvika kortsiktiga lösningar. Ju mer en individ utför ändamålsenligt handlande ju närmare kommer man till sin värderade riktning.
Källa: Acceptance and Commitment therapy vid stress – en experimentell studie med generalisering av yrkeskategori (Lena Olsson-Lalor; 2013)
